Så kan Fromt undergiven användas i en mening
- Sedan kysste han sin hustru på handen så fromt som ett barn, som ber om förlåtelse, och ropade högt :
- Han såg rådvill ut som om han undrat vad han skulle göra med det fromt spinnande djuret.
- Hans namn skulle vara Gabriel, ett vackert namn, ett fromt namn och ett namn, som inte fanns i släkten.
- Svartklädd, silverhårig med rödlätta kinder och ett fromt leende kring läppama, liknade han en gammal präst.
- Han hade satt på sig ämbetsdräkten för att visa modern i vilket fromt och prästerligt sinnelag han var kommen.
- Hon satt så undergiven som en korsfäst och lät dem vara så elaka de förmådde.
- Allt ser tynande, smäktande ut ; men fromt, kärleksfullt, behagligt.
- Mor hade försökt att tala förstånd med far, men hon hade inte kunnat få honom lugn och undergiven, som hon själv var.
- Han blev sittande en stund försänkt i fromt och ilsket grubbel.
- Han tog en av de båda små händerna, som vilade fromt i knät, höll upp den.
- undrade fröken Linder, som icke kunde upptäcka någonting annat än fromt stirrande wadköpingsbarn.
- Och han såg så oskyldig ut som ett fromt vaxljus på Menlösa barns dag.
- Han ryckte på axlarna och såg undergiven och olycklig ut.
- Hans gångare var ett vitt, storvuxet, fromt och till åren kommet sto, om vars förstånd han hade en hög tanke.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.